Kategori: Okategoriserade

PUBLICERAD i ristaren nr 2 – 2026.

Rättelse: Här är hela artikeln. En del av text hade tyvärr klippts bort i den tryckta versionen.

Det finns platser och händelser i vår hembygd som i alla tider lockat människors nyfikenhet, satt fantasin i rörelse, gett upphov till sägner, skrönor och berättelser. På dessa platser råder ofta en speciell stämning. ”Platsens väsen”, en säregen kraft eller utstrålning som man kan uppleva på sådana platser. ”Platsens väsen” vaknar till liv först när vi med våra känslor och fantasi väcker den till liv.

Men ”platsens väsen” behöver näring och bränsle för att ta fart, starka stämningar uppstår sällan på platser man inte vet något om. Därför har jag staplat bränsle kring några platser jag själv upplevt spännande, bränslet är delvis historia, delvis folksägner, lokala berättelser ur den muntliga traditionen.

Det gåtfulla, mystiska och fantasieggande med de här platserna är just att ”platsens väsen” är så diffus och obeständig, ingenting är riktigt säkert, ingen vet riktigt vad som är sant. Man får ställa sig frågan, vad är historia och vad är sägen och kanske tvärtom.

1. Tjuvhällsgrottan – där rövarna höll till 

 Djupt inne i skogen på Yresta ägor i Rasbo socken ligger en grotta som sedan länge väckt både nyfikenhet och berättarlust. Grottans väggar är släta, och vid öppningen står en stor, tunn häll. När platsen undersöktes för många år sedan fann man spår som vittnade om mänsklig närvaro: kolrester efter en eldstad, en järngryta och delar av en skinnfäll.

Enligt traditionen var grottan en gång tillhåll för tjuvar och rövare. Flera sägner knyter an till grottans dunkla förflutna. En berättelse handlar om en flicka som blev bortrövad och förd till grottan. Hon var dock klok nog att lämna spår av strö efter sig, vilket gjorde det möjligt för byborna att följa hennes spår och till slut rädda henne.

En annan sägen berättar om en piga som lockades med till rövarnas boplats. Hon var gravid och födde sitt barn där i skogen. Barnet dog kort efter födseln och sägs ha blivit begravt i närheten av grottan.

Ortsbefolkningen ska under lång tid ha ofredats av dessa tjuvar. Till slut fann man ingen annan utväg än att ta till vapen. Enligt traditionen sköts rövarna ihjäl i grottans närhet, och deras kroppar begravdes på platsen. Några uppresta stenar i området sägs markera gravarna.

Ytterligare en berättelse knyter an till en soldat vid namn Gran, som sägs ha funnit en så kallad svartkonstbok i grottan. Vad som sedan hände med boken är okänt. Det har spekulerats i om denne soldat Gran kan vara identisk med Anton Gran, verksam i Tuna socken mellan 1737 och 1757, och som i folkmun beskrevs som en riktig ”trollgubbe”.

2. Ättestupa – myten utan spår i historien

I en skogsbacke vid Lunkelbacken i Rasbokils socken berättas det att det ska ha funnits en ättestupa. Den västvända bergväggen stupar lodrätt ner och bildar ett dramatiskt fall på omkring femton meter. Det är lätt att förstå att en sådan plats väcker fantasin och ger upphov till berättelser om forna tiders grymma seder.

Men trots att traditionen lever kvar finns det inget som styrker att ättestupor någonsin använts i Sverige – eller någon annanstans. Liknande platser finns utpekade, men varken skriftliga källor eller arkeologiska fynd har kunnat bekräfta att äldre människor kastades i döden för att inte ligga sin släkt till last.

Man menar i stället att föreställningen om ättestupor, sannolikt är sprungen ur dramatiska naturformationer som väckt både respekt och berättarlust. Stupet vid Lunkelbacken är ett sådant exempel: en plats där naturens egen dramatik har gett upphov till historier som vandrat vidare genom generationerna.

PUBLICERAD 13 MAJ 2026 – på skolfastigheter.uppsala.se

Gamla Gåvan – en del av Gåvsta skola, förstördes till stora delar efter en brand i augusti 2022. Under en period var byggnadens framtid osäker, innan ett renoveringsbeslut slutligen togs. Skolfastigheter bedriver just nu en helrenovering av byggnaden, där vi återställer Gåvan till ursprungligt skick, men också gör flera förbättringar efter önskemål från verksamheten.

Det är ett speciellt renoveringsprojekt, där målet är att bibehålla byggnadens ursprungliga karaktär. Renoveringen omfattar till viss del återbruk, exempelvis reparerar vi fönster och bevarar en del timrade väggar, men vi uppdaterar samtidigt byggnaden till att uppfylla dagsaktuella funktionskrav.

Arbetet med att färdigställa stommen har nu under våren avslutats och projektet går därmed in i en ny fas. Just nu arbetar vi bland annat med att göra klart det nya plåttaket, vi färdigställer också ytskikten i byggnadens nya teknikutrymmen, parallellt med att etablering av teknikinstallationer pågår.

Entreprenaden planeras bli helt klar i december 2026, med inflyttning kring årsskiftet och start för verksamhet i de nya lokalerna lagom till starten av vårterminen 2027. Det kommer bli fint när allt är klart i början av nästa år!

Lokala aktörer samlas för framtidens energilösning

I mars samlades representanter från Uppsala kommun, de kommunala bolagen Skolfastigheter och Arenor och Fastigheter, Almunge pastorat, Region Uppsala, STUNS och lokala verksamheter i Almunge för att diskutera möjligheten att bilda en energigemenskap på orten. Intresset var stort och samtliga deltagare önskade fortsätta vidare med arbetet.

En energigemenskap går ut på att flera aktörer går samman för att gemensamt producera, använda och dela förnybar energi på lokal nivå. Det kan handla om allt från privatpersoner till små och medelstora företag och offentliga organisationer. Almunge har pekats ut som en särskilt lämplig plats för ett pilotprojekt, inte minst för att det redan finns en hel del på plats. Almunge pastorat församlingsgård och Region Uppsalas vårdcentral har solcellsanläggningar, skolan har en pelletspanna, och från simhallen och livsmedelsbutiken finns överskottsvärme som skulle kunna tas tillvara. Att verksamheterna dessutom ligger nära varandra gör det enklare att samverka kring energin. 

Under mötet pratade deltagarna också om beredskap. En energigemenskap skulle kunna göra orten mer robust vid störningar, särskilt om den kopplas till samhällsviktiga funktioner som skola och vård.

STUNS leder arbetet framåt tillsammans med Uppsala kommun. Planen nu är att bilda en förening under våren, för att sedan kunna söka EU-medel och komma igång med en energikartläggning under hösten.

I arbetet med medborgarbudget pågår avtalsskrivningar med de sammantaget 42 vinnande förslagen över alla bygdegrupper. Vissa leveranser har skett – exempelvis bänkbord till Tomta våtmark – och för vissa pågår förarbete på marken inför genomförande – till exempel för utegymmet på Tuna bygdegård.

Vi arbetar i dagsläget för fullt med att skriva färdigt samtliga avtal, koordinera med berörda föreningar, och lägga alla beställningar. Inom den kommande perioden kommer berörda föreningar även att kontaktas kring anordnande av invigningsevenemang så att vi tillsammans kan fira, inviga och uppmärksamma de, genom medborgarbudget, genomförda förslagen.

Berörda föreningar får gärna se över sina kommande evenemang och meddela ifall en invigning kan slås samman med något av dessa, eller annars om vi kan hitta andra tillfällen. I samma veva kommer Uppsala kommun att beställa skyltar för att beskriva och markera medborgarbudgetprojekten. Glad vår och tack för uppslutningen och engagemanget – det här har vi gjort tillsammans!

Inom uppdraget vi har för att öka kommunens beredskap, cirkularitet och möjliggöra för stads- och byodling arbetar vi på olika fronter. Internt arbetar vi med att ta fram underlag och riktlinjer för hur vi strukturerat kan arbeta med detta, baserat på utförlig omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyten med andra kommuner i Sverige. 

Vi arbetar också för att samverka med näringslivet, bland annat genom projektet Matfonden Nära. Där arbetar vi på Uppsala kommun i samarbete med Mikrofonden, Coompanion och Ekobanken med att ta fram finansieringsmodeller och kartlägga interna och externa resurser för initiativ inom odling. 

Vi har under våren varit på ett studiebesök på Järna och sett hur stiftelsen Norrbyvälle har byggt upp sitt ekosystem, och sedan på Skillebyholm för att lära oss mer.

Storvreta Ärentuna Kultur- och hembygdsförening är utsedda till Årets landsbygdsaktör 2025. Föreningen tilldelas priset för sitt starka engagemang i att skapa en levande Storvretabygd genom ett brett och högkvalitativt kulturutbud. Genom återkommande författarkvällar, föreläsningar, musikarrangemang och guidade utflykter gör de kultur, lokalhistoria och aktuella samhällsfrågor tillgängliga för alla, både digitalt och fysiskt. Deras verksamhet berikar landsbygden och skapar en öppen mötesplats där människor kan mötas, inspireras och engagera sig i bygdens kulturarv. 

Uppsala har som mål att bli Sveriges bästa landsbygdskommun. Uppsala är den kommun i Sverige med flest boende på landsbygderna. En fjärdedel, över 57 000 personer, bor utanför Uppsala stad. Varje år utses en förening, grupp, företag eller person som har gjort en insats som har gjort skillnad för landsbygdsutvecklingen i kommunen.

Den 4 maj genomförde Uppsala kommun det kommuninterna landsbygdsseminariet i Stadshuset, för fjärde året i rad. Seminariet arrangerades av Landsbygdsberedningen och Stadsbyggnadsförvaltningen och samlade över 100 politiker och tjänstepersoner från olika delar av kommunkoncernen för att ta del av kunskap, erfarenheter och gemensamma samtal om framtidens landsbygder. 

Under seminariet delades också utmärkelsen Årets landsbygdsaktör 2025 ut. Prisutdelningen genomfördes av Erik Pelling och Ulrik Wärnsberg. Pristagaren Storvreta Ärentuna Kultur- och Hembygdsförening, som också fick berätta för seminariedeltagarna om sin förening och dess verksamhet.

En central del av seminariet var en föreläsning om befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder – förr, nu och i framtiden. Föreläsningen hölls av Jan Amcoff, professor vid Kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet, tillsammans med Fredrik Tormod, analyschef Uppsala kommun. Föreläsningen följdes av bikupor med Menti och ett panelsamtal där deltagarna reflekterade över de perspektiv som lyftes. 

Under seminariet genomfördes även panelsamtal där medverkande reflekterade över de perspektiv som lyftes under dagen. Därefter presenterade Uppsala kommun flera externa kommunexempel med fokus på kommuners närvaro och synlighet på landsbygderna. Exemplen gav underlag för vidare samtal om hur olika arbetssätt kan bidra till utvecklingen av Uppsalas landsbygder. 

På seminariet lyftes även pågående arbete i Uppsala kommun med fokus på Landsbygdsriksdagen 2028 och ett nytt arbetssätt med Mobila byakontor.  

Seminariet avslutades med Landsbygdsberedningens summering av dagen. Sammantaget bidrog seminariet till ökad kunskap och en stärkt gemensam förståelse för hur kommunen kan arbeta vidare med frågor som rör landsbygdernas utveckling, planering och långsiktiga hållbarhet.

Passa på att njuta av sommarens soliga dagar och res runt och bese hembygdens sevärdheter och historia. I Rasbokil har vi genom Rasbokils Hembygdsförening försökt att presentera våra 9 gamla soldattorp.

Vid varje torp har en skrift satts upp med en kortfattad beskrivning i klartext och på skylten finns en Qr-kod med mer information om torpets historia och tidigare soldater.

Via Rasbokils hembygdsförenings hemsida kan man också få tillgång till samma information.

Vid Hembygdsgården och Bygdegården kan man gärna ta en paus och inta medhavd förtäring.

De 9 Soldattorpen är nr 25: Kölingevägen c:a 250 m N om hembygdsgården, nr 26: Klivinge, nr 27: Kölinge hembygdsgården, nr 28: Ingvasta, nr 29 Tibble Tallhammar, nr 30: Tibble Soldattorp vid vägdelning, nr 31: Tibble Lövhagen N vägdelning, nr 32: Tibble vid vägdelning, nr 33: Ycklinge Rönnbacken Helgeby.

Våra gympapass syftar till att träna kondition, koordination och styrka i grupp till musik med ledare.

Barngympa – anmälan till höstterminen öppnar 1/6
Måndagar i Hall 2000, hinderbana och lekar för de allra yngsta 

Måndagar kl 19:00 – Tabata
Hall 2000, ledare Lisa Sörell 

Onsdagar kl 09:00 – Seniorgympa
Motorklubbens lokaler, ledare Therese Persdotter. 

Onsdagar kl 10:10 – 11:10 – ”Gubbgympa”
Motorklubbens lokaler, endast för killar/män/”gubbar”. Ledare Therese Persdotter. 

Torsdagar kl 19:00 – Soma moves
Församlingshemmet, Gåvstavägen 3, ledare Therese Persdotter

JUNI
Hembygdsdag med nationaldagsfirande
Lördag 6 juni kl. 13.00–16.00 – Gåvsta Gammelgård
Midsommarfirande
Fredag 19 juni – Gåvsta Gammelgård
Kl.12.00 klär vi midsommarstången och kl.13.00 börjar dansen.

JULI
Slåtterkväll
Onsdag 8 juli kl.16.00 – Gåvsta Gammelgård

AUGUSTI
Kulturveckan 
7–16 augusti
Mer information se rasbokultur.nu och Rasbo Kulturförening
(Arr. Rasbo Kulturföreningen) 

---

Kakkalaset & Öppet Hus 
Lördag 15 augusti kl. 13.00–16.00 – Gåvsta Gammelgård
(Arr. Röda Korset och Rasbo Hembygdsgille)

---

SEPTEMBER
Höstmarknad
Söndag 13 september kl.13.00-15.00 – Gåvsta Gammelgård

Välkommen att sälja dina produkter under vår stämningsfulla höstmarknad! Vi söker hantverkare, odlare och lokala producenter som vill vara med och skapa en härlig dag fylld av höstinspiration, smak och färg. Du som vill medverka vid höstmarknaden kontaktar: Jennie Mattsson jennie.mattsson@rasbohembygdsgille.se

---

OKTOBER
En kväll med spelmän och folkmusik
Onsdag 21 oktober kl.18.00 – Gåvsta Gammelgård
Rasbo Spelmanslag bjuder på levande folkmusik och Henrik Karlsson berättar historia och skrönor om mytomspunna spelmän i Uppland.

---

Information & kontakt
Hemsida: www.rasbohembygdsgille.se
Facebook: Rasbo Hembygdsgille

Varför inte ta en tur granngårds! – Succén är tillbaka!

Vid 17 tillfällen under sommaren 2026 spelar Småstadsliv ”Kampen om Mellangården” på Österbybruk Folkets Park. Njut av lite herrgårdsliv på Gimo Herrgård och spendera aftonen i vårt systerbruk.

Sommarens speldatum:

26 juni, 27 juni, 28 juni
3 juli, 4 juli, 5 juli
10 juli, 11 juli, 12 juli
17 juli, 18 juli, 19 juli
24 juli, 25 juli, 26 juli
31 juli, 1 augusti


Biljetter till föreställningarna: https://www.tickster.com/se/sv/events/by/k744yjugdhgrlz7/smastadsliv

Kampen om Mellangården
Året är 1940. Beredskapstid råder i riket. På gården Mellangården på den uppländska landsbygden sover man stilla i sina sängar lyckligt ovetandes om den dramatik som samtidigt utspelar sig nere på bruket. Ett tyskt stridsflygplan har nämligen störtat i borgmästarens hus och en besinningslös eldsvåda brutit ut.

Kraschen blir startskottet på ett dramatiskt inferno på bruket och på Mellangården.
Medan kriget rasar ute i Europa utspelar också sig en vild kamp på Mellangården.
Den kampen står mellan Ingemund Andersson och hans svärfar Nils Tratt. Ingemunds kvinna tillika Nils dotter Marianne Tratt gör allt för lugna de båda kombattanterna. Detta försvåras dock av att borgmästaren med fru plötsligt dyker upp vid grindhålet och rykten om att den tyske piloten överlevt kraschen och gömmer sig någonstans på bruket börjar sprida sig. Kampen om Mellangården är en resa i två akter från förr till nutid.

I denna svindlande kavalkad av både gamla och nya Småstadslivskaraktärer ska en bitter svetsare samsas med alltifrån småkåta kvinnor med hängmissiler, förvirrade arrangörer till en festglad man i rosa skjorta.
Småstadsliv hälsar Er välkomna till Sommarspelet i Österbybruk 2026:
En vild berg- och dalbana i äkta Småstadslivsanda

Byvandring 17 maj kl 13 vid Rasbokils kyrka

Vi får veta mer om Rasbokils kyrka och dess omgivning under ledning av Lars Karlsson och Anders Mikaelsson

Nationaldagsfirande 6 juni kl 13 vid bygdegården

Vi firar nationaldagen med sång och utdelning av minnesgåva till barn födda i Rasbokil under 2025.
Därefter kan man gå tipspromenad, köpa lotter, leka, fika och äta korv. Arrangemanget genomförs i
samarbete med bygdegårdsföreningen och församlingen.

Midsommarfirande 18 och 19 juni i Rasbokils hembygdsgård, Kölinge

Torsdag 18 Juni kl 18 träffas vi för att klä midsommarstången. Ta gärna med blommor och sekatör.
Föreningen bjuder deltagarna på fika.
Midsommarafton 19 Juni kl 13 firar vi traditionellt med musik, dans runt midsommarstången,
lotterier och tävlingar. Fika, korv och glass finns att köpa.

Sommarcafé 5 juli kl 13 i hembygdsgården, Kölinge

Vi håller hembygdsgården öppen. Besök vårat museum och titta på våra byggnader. Våra skrifter
om bygden finns att köpa. Gamla skolfoton från Rasbokil finns att se. Kaffe och hembakt finns till
försäljning.

Hembygdsdagen 23 augusti kl 13 i hembygdsgården, Kölinge

Publicerad:
4 maj 2026, kl. 12.01

Uppsala kommun och Uppsala konsert och kongress (UKK) välkomnar kommuninvånare, besökare och gäster till nyinvigningen av Vaksala torg/Vaksalafesten på nationaldagen den 6 juni. Firandet markerar starten för ett grönare och mer trivsamt Vaksala torg – ett levande torg och en mötesplats för alla åldrar.

Inför sommaren 2026 genomför Uppsala kommun en rad åtgärder för att göra Vaksala torg mer inbjudande. Bland annat får torget mer grönska, nya sittplatser och förbättrade vistelseytor.

Skugga skapas både genom träd och med hjälp av byggda konstruktioner. Målet är att torget ska locka människor i alla åldrar och bidra till en levande innerstad. Utformningen gör torget användbart både för större evenemang och för ”vardagshäng”.

Sommar på UKK
Det första evenemanget blir Vaksalafesten 6 juni där bland andra Malena Ernman och Labyrint står på scen. Festen markerar också startskottet för Sommar på UKK, en omfattande sommarsatsning som fyller Vaksala torg och området runt UKK med kultur, aktiviteter och evenemang i centrala Uppsala – samtliga med fri entré.

Sommar på UKK pågår från den 6 juni till den 12 september och rymmer ett brett program med konserter, marknader och temadagar för olika åldrar. Programmet kommer att publiceras och uppdateras löpande på ukk.se/ sommar

Bakgrund
Utvecklingen av Vaksala torg är en del av kommunens fokusmål 2 – Uppsala ska ha ett välmående näringsliv och skapa fler jobb. Arbetet kopplas till uppdrag 17 i Mål och budget – att göra Uppsalas torg och andra offentliga rum attraktiva, tillgängliga och trygga platser där människan står i centrum.

Genom att utveckla levande och inbjudande mötesplatser stärks både stadslivet och innerstadens attraktivitet, vilket även är avgörande för cityhandelns utveckling.

Funk-IT fins för att öka den digitala kompetensen i samhället, här har vi samlat lite länkar med mer information.

Se alla digitala guider

Lär dig hur du bokar färdtjänst, köper bussbiljetter via en app, och mycket mer.

Aktuellt

Se vad som är på gång i Uppsala.

För dig som jobbar inom vård och omsorg

Här hittar du guider för dig som arbetar inom vård och omsorg.

Länktips

Här hittar du förslag på andra sidor som hjälper dig i den digitala vardagen.

Om Funk-IT

Målet med Funk-IT är att öka den digitala kompetensen i samhället.

Kontakta Funk-IT

Du är välkommen att kontakta oss på Funk-IT.

På teckenspråk –

Här hittar du guider på teckenspråk.

Nyheter

Här har naturen formats av betesdjur, som under långa tider har hållit markerna öppna. Det har gynnat asp i olika levnadstadier, liksom flera skyddsvärda arter som är knutna till asp. Den hotade skalbaggen aspbarkgnagare till exempel, som är beroende av äldre aspbestånd med lång kontinuitet av grova träd med grov bark för sin överlevnad. Här finns också signalarterna barkticka, hasselticka, aspvedgnagare och fällmossa, samt den hotade arten stor aspticka.

Reservatets fem skogsbestånd är åtskilda av vägar och åkermark i ett omväxlande kulturlandskap. I naturen finns spår efter den bebyggelse som har funnits i området ändå sedan bronsåldern. Håller du utkik kan du hitta fornlämningar i form av gravrösen, skärvstenshögar och gravfält.

Bokarens blandskog domineras av asp och gran i varierande åldrar.
Här och var finns även inslag av hassel, tall, sälg och björk. Området har naturskogsartade karaktärsdrag med en varierad artsammansättning och åldersstruktur, döda stående träd och lågor. De många fallna träden och den blockrika terrängen skapar naturliga gläntor med ljusinsläpp. På solbelysta äldre trädstammar trivs många arter, bland annat aspbarkgnagaren.

Gläntorna ger också förutsättningar för bete och för att nya skott från asparna ska slå rot. I reservatets södra del finns mer hagmarkslik natur, med vidkroniga träd och gamla hasselbuketter. Bokarens gamla kulturlandskap återskapas nu till stora delar genom gallring, röjning och betesdrift. Delar av reservatet ingår i Natura 2000. Reservatet har fått sitt namn efter sjön Bokaren, belägen nordost
om det skyddade området.